Man vänjer sig efter en stund.

För 30 minuter sen när jag stod och väntade på att mitt skumspott skulle försvinna ur handfatet tröttnade jag och kännde att avloppet verkligen behövdes rensas. på en gång. jag stod en stund och försökte komma ihåg vad sorken sa i nian när vi hade genomgång om hur man skulle göra det där. Det ända jag kom ihåg var typ att man skulle skruva så kunde det komma vatten så man behövde en hink. Så, där satt jag med en hink, en gaffel, en kniv och började skruva.
För det första så kom det inget vatten, men för det andra så kom det en jäkla massa annat. brun svart gegga med en massa hår. Jag satt och gröpte ur den lilla skålen och röret en lång stund, det var så otroligt mycket. tillslut var jag klar. Nu hoppas jag att min mamma kommer att bli glad, för hon har pratat om det där avloppet rätt länge nu. Nu måste jag sova! puss

I can’t stop loving you

Nu har jag begett mig från Furstendömet Pölens gröna gräs och blåa vatten och är tillbaka i den stora huvudstaden. Min säng har kommit och vi har fixat ihop den. Garderoberna är flyttade och rummet är som nytt. Det känns lite konstigt och tomt att vara tillbaka här igen. Dels för att Olivia inte är här och dels för att jag älskar att vara hemma på landet numera. Jaja, det kommer fler sommrar.

Nu ska jag fortsätta fixa i den här stökiga lägenheten och höra av mig till Olle!
puss