den som väntar på någonting gott..

Idag är det köttar dagen nr 1. Kl halv 11 ska jag och Isabell gå och handla en massa fika till Sing Song uppspelet ikväll. Sen har jag dram kl 1 då det är genrep inför Eos festivalen, som det ser ut nu så kommer vi inte att lämna in något. Så vi kommer antagligen inte få vara med, och på så sätt få ig på det här momentet. Det gör mig så jävla sur. Men jag kan inte göra så mycket åt det nu. Sen som sagt är det uppspel ikväll, då ska jag försöka kötta iaf, har ont i halsen dumt nog.

Och förresten så har jag och min mycket fina kille 10 underbara månader idag, grattis till oss!

puss

lyckliga dagar med dig

Sitter i skolan och har precis blivit klar med remixen som ska in idag, känns mycket skönt. Det är faktiskt väldigt mysigt att stanna kvar i skolan, så lugnt och stilla. Tidigare idag så repade jag med Inez, vi ska köra på hennes uppspel, det kommer att bli jätte snyggt och effektfullt. Jag ska väl ta och pallra mig hem och äta, min mage kurrar. Ha det så bra mina fina!

Glöm inte att vi har spelning på lördag kl 11 på sjötorget. kom och titta vettja :)
Och uppspel på skolan på måndag kl 18!

(Gud vad jag älskar min kompis calle)

Vila på en bädd av kärlek

Onsdag idag, ska iväg och äta lunch med Ella och sen ska jag till skolan och repa och kolla på ensemble uppspel, då min lilla Oliv kommer att spela. Det roliga är att dom ska spela våra Sing/song låtar. Det blir spännande.
Nu är det bara tio dagar kvar tills Jonas kommer hem. Jag tok längtar.
Bjuder på en bild från min födelsedag, här blir jag ledd till min fiiiina bil!

mamma och jag

Hade nyss ett snack/gräl med mamma. Och jag tycker att det är så svårt när mina känslor inte räknas, att det jag säger inte har någon betydelse.
Vad ska man göra? Hur? När jag inte kan påverka något alls känner jag mig så instängd och liten.
Och när mina vänner snackar om deras föräldrar och deras simpla regler känner jag mig ännu mera liten och överbeskyddad. Jag önskar att jag bara kunde bita ihop och härda ut. Ett år till, bara ett år, sen får jag göra precis som jag vill.

Och det tanke sättet funkar i perioder. Jag biter ihop, försöker att inte bli arg, inte säga emot, för jag vet att jag inte kommer att tjäna på det, men så brister det, det blir för mycket och för jobbigt. Jag måste få det ur mig.

Jag bestämmer mig för att göra ett försök, att inte bli arg, att vara lugn och prata med mamma. Varje gång slutar det på samma sätt. Det känns som att Mamma vägrar att ta in något av det jag säger, och jag försöker att förklara hur jag känner, vrider och vänder på det så att hon ska förstå, men hon rubbar sig inte en centimeter. Jag blir desperat för att jag vill att hon ska förstå vad det är jag vill säga och vad jag uttrycker. Sen vänder jag och kör en omogen och totalt meningsöl taktik, som jag alltid ångrar och skämms över efteråt. Jag klagar också ofta på att jag tycker att hon har varit otillräcklig som mamma, att hon inte funnits där för mig tillräckligt, vilket hon måste tycka vara jätte jobbigt att höra, och jag känner mig så elak efteråt. Sen blir jag så förtvivlad av det jag hör och säger och allt bara brister. Oftast bryts det där, för att jag vet att det kommer inte hjälpa, inte kommer att leda någonstans. Dagen efter bestämmer jag mig för att bita ihop igen, bara ett år kvar.

Trots det så kommer bristnings tillfället igen efter ett tag och jag provar en gång till och fast än jag vet att det inte kommer att leda någonstans så får jag alltid för mig att det kanske är annorlunda den här gången. Att vi kanske ska förstå varandra.

Det är så olika regler för oss två och jag har svårt att förstå och acceptera dom. Jag vet att hon och pappa är dom som bestämmer över mig tills jag blir 18. Men samtidigt ifrågasätter jag mammas taktik. Att sätta regler utan en dialog känns gammalmodigt. Jag önskar att jag inte skulle längta så mycket efter att fylla 18 för att sllippa allt tjat, alla regler och att kunna säga emot.

Jag önskar att jag och mamma skulle kunna prata om allt.
Om våra problem
Hur vi känner.
Varför vi känner så.
När den ena gör den andre ledsen.
Hur vi vill bli bemötta.
Hur vi vill ha det.
Vad vi kan göra för att bättra vår relation.
Försöka förstå den andre och acceptera hennes känslor.
Släppa taget, fint, försiktigt, långsamt, kärleksfullt och tillsammans.

Jag önskar det!

väldigt viktigt

Alla ni som funderar på att ta vaccinet Gardasil, snälla, läs det här och kolla på de två filmerna!

Ett större antal tjejer har dött av detta vaccin. Läs och tänk efter!

Jag har så ont i magen nu.

http://varnyavarld.ning.com/profiles/blogs/lite-tankar-om-vacciner-och

Brinn pengar, Brinn.

Idag är det fredag och jag är fullkomligt orkeslös. Pigg, men orkeslös. Känner mig allmänt osocial och seg. Har inte alls lust att åka till stockholm imorgon, men det kanske gör mig gott. Saknar mina fina vänner. Jaja, vi får se, nu ska jag avrunda den här kul kuliga dagen med en film. puss

You sexy thing

åhhh åh åh åh åååååååh. Idag har jag klarat av tre prov. Det är så skönt att ha det gjort, att jag inte vet var jag ska ta vägen. Och nu är jag lång ledig, också fruktansvärt skönt. pussss

Beyonce-If I were a boy

Alltså, den här musikvideon är så sjukt bra och kan framkalla en sån ångest känsla.

Love can do you like a shotgun

Hej på er alla! Idag fyller jag år vilket innebär att för 17 år sen idag så klämde min mamma ut mig. Mysigt. Har fått en massa bra saker, nu ska jag göra mig lite fin och sen ska jag träffa min lilla släkt, hörs sen, puss

bara 23 dagar kvar

Sitter i skolan och väntar på Olivia som har muntliga nationella, mycket ro givande. Idag ska jag åka hem till min lilla pappa och mysa och imorogn fyller jag år :) skoj.

Eftersom att jag har lite tråkigt så har jag suttit och gjort helt värdelösa quizes på facebook, jag har bland annat fått reda på att mitt riktiga namn är Hulda och det är ju lutisgt, eftersom pappa alltid kallar mig för Hulda. Mycket roligt.

Nu ska jag gå och förklara min rastlöshet för någon. hejdå